Öppna kvalitetsregisterdata framgångsrecept i diabetesvården

När resultat för diabetesvård i Tyskland, Österrike, USA och Sverige jämfördes klarade sig Sverige bäst. Ragnar Hanås, en av forskarna bakom studien, menar att en sannolik förklaring är att Sverige har öppna kvalitetsregisterdata. Vårdenheter jämför sig med varandra och utbyter erfarenheter.

Forskningsstudien gällde diabetes typ 1 och hur väl kontrollerat blodsocker patienter i de olika länderna hade 2011 jämfört med 2017. För högt blodsocker kan på lång sikt ge svåra komplikationer som skador på ögon och njurar och hjärtkärlsjukdom.

Mellan 2011 och 2017 fick USA försämrade resultat för personer under 40. I Tyskland och Österrike var resultaten oförändrade. I Sverige förbättrades resultaten och det gällde alla åldersgrupper. Resultaten blev genom detta ganska lika 2017 för personer över 40 i de olika länderna, men Sverige hade bäst resultat och USA sämst resultat för de yngre.

Data till studien hämtades från kvalitetsregister, men av de fyra länderna är det bara Sverige som har ett diabetesregister med nationell täckning för alla åldrar. Diabetesregistret i Tyskland och Österrike inkluderar majoriteten av barn och ungdomar med diabetes, men täcker bara delar av vuxendiabetesvården. I USA rapporterar de mest ambitiösa klinikerna data till ett diabetesregister, men dessa data är sannolikt inte representativa för hela USA.

Diabetesregistret har avgörande betydelse En av de svenska forskarna bakom studien är Ragnar Hanås, barnläkare i Uddevalla och docent i pediatrik vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Han menar att Nationella Diabetesregistret i Sverige har en enorm betydelse för resultaten i vården.

– Sverige har öppna register och det är nog mycket väsentligt. Det har de inte i de andra länderna. Där är det hemligt vem det går bra för. En klinik kan se att andra kliniker har högre eller lägre värden, men man kan inte se vilka de andra klinikerna är, säger Ragnar Hanås.

I Sverige har det inom diabetesvården bedrivits förbättringsprojekt med hjälp av kvalitetsregister under lång tid. När det gäller barn och ungdomar har så gott som alla kliniker deltagit. Man har till exempel systematiskt infört kolhydraträkning vid barnens måltider. Familjerna har fått lära sig att räkna kolhydratinnehållet i barnets mat och att anpassa insulindosen till det. På Diabetesregistrets hemsida finns statistik öppen för alla. Man kan klicka fram vilken klinik som helst och se hur det går för den i jämförelse med andra kliniker.

– Man ser exakt hur det går för olika kliniker och vi pratar väldigt öppet om detta när vi möts på konferenser, säger Ragnar Hanås.

De kliniker som är mest framgångsrika delar med sig av kunskaper och erfarenheter till alla andra.

– Om jag får reda på att i till exempel Kungsbacka går det jättebra, då kan jag ju prata med dem och fråga hur gjorde ni, säger Ragnar Hanås.

Den goda utvecklingen i Sverige har fortsatt efter 2017. Blodsockernivåerna har gått ner ännu mer, framför allt för barn och ungdomar.

Charlotta Sjöstedt